Hejsan alla älskade ni! :)
Hoppas allt är bra med er!

Som ni vet har jag inte skrivit ett inlägg här på över ETT år, inte klokt..
Men som vissa vet och som vissa inte vet är att det har hänt ganska mkt detta år som gått!

Först och främst vill jag tacka Emma som gjort om min blogg ytterligare en gång! Den blev skitbra! :D Du är guld värd gumman <3 Kolla in hennes blogg Nikoba.blogg.se :)

Jo så här är det, ni vet att mitt sista inlägg var om hästeriet..?
Efter det, nån månad eller två, så råkade jag ut för en ridolycka med älskade Neptun.. Detta hände i samband med att jag skulle sitta upp på stallplanen. Kim och Jonas var med mig när jag gjorde iordning honom och allt, men sen skulle jag sitta upp och dom var stressade bort till det andra stallet där Alexandra stod med sina hästar, så dom fick åka. Men när jag då skulle sitta upp så tog Neptun ett steg fram och jag hamnade bakom sadeln. Sekunderna efter drar han en radda med bocksprång, och dom är inte små :/ Redan då svartnar det för ögonen på mig, sen vet jag inte hur länge jag har legat på stallplanen förrän jag hör någon ropa "Hon ligger här, ring ambulans!". Jag var medvetslös. Det var Patrik som ropa till Karin, son och mor, två av dom som bor på gården.
Och jag kände att jag bara ville sova. Tillslut hörde jag några andra röster, då var Jenny, Charlotte, Jonas och Kim där helt plötsligt.. Men jag var halvt borta. Karin frågade mig om jag visste vilken dag det var, men det var svart.

Tillslut kom ambulansen och jag fick åka med in till Kga lasarett. Jag minns knappt färden in till sjukhuset eller hur ja kom in på mottagningen.
Det jag fick reda på när jag skulle få åka hem var att jag hade fått en kraftig hjärnskakning. Tydligen så sparkade Neptun mig i fallet till marken, för några dagar efter så hade jag ont på vänstra sidan av huvudet, medans högra sidan var sönder på hjälmen, så tydligen så var det också av sparken jag blev medvetslös.

Tyvärr kom jag upp på honom ett par ynka gånger efter den gången.. Tydligen så blev ja rädd tyvärr, inte fysiskt, men det satte sig nog i huvudet..
En dag bestämde ja mig för att låna ut Neptun på foder en tid för att se om jag var redo igen, och det kom en tjej ifrån Kga som var intresserad, Sophie, och hon fick låna hem honom. En dag när jag frågade hur det gick och så med dom, om dom trivdes med honom och så, så sa Sophie att dom redan köpt honom.
Som ni kanske inte vet så var inte jag ägaren till Neptun, utan det var min faster som ägde honom, men jag hade honom på foder för att utbilda och så. Så det var min faster som sålde honom utan min vetskap. Det var nog droppen. Jag ville bara Låna ut honom en viss tid, tills jag kände mig redo att ta mig an honom igen. Men nu är han inte min längre. Och jag saknar det så fruktansvärt, min älskade fis <3 Då dog en del av mitt hjärta faktiskt..

Eftersom Sophie bor här i Kga så har jag faktiskt ridit honom en gång efter olyckan, och efteråt så var det som en sten lättade från hjärtat, min rädsla för honom var bortblåst :)

Nu har det gått över ett år sen han lämnade mig och det är fortfarande jättetomt, jag saknar honom vareviga dag..



Jag brukar träna en kompis med hennes häst, och det var för några månader sen jag kände suget efter att rida på allvar igen :)
Jag började småkika lite på Hästnet och Blocket om det var någon här i Kga som behövde hjälp med sin häst. Och då dök det upp en annons om ett D-ponnysto som var 15 år och som stod uppe i Valåsen, Joyride hette hon och behövde en halvfodervärd :)
Hehe och jag har alltid varit Anti-ston, för att jag vet vilken jäkla humör dom kan ha ;) Men det ändrade sig fort kan jag lova!
Jag tänkte, vafan ja kan ju testa, och så mejlade jag ägaren, Ingrid, och kollade om hon hade hittat någon fodervärd ännu, men tur som det var så hade hon inte det :) Så vi mejlade med varandra i nån dag och så bestämde vi att jag skulle komma upp och provrida.

Dagen ja skulle provrida kom och det var lite pirrigt, men jag tänkte inte så mkt på vad ja skulle göra, utan mer på vad ägaren skulle tycka om mig, haha :)
Ingrid berättade lite om hur hon var att rida och sköta så ja visste på ett hum på vad jag hade med att göra ;)
Men det gick jättebra! Joyan (som hon kallas) var jättesnäll och skötte sig exemplariskt, inga problem, och jag gillade henne!

Men det var först efter jag hade ridit som jag visste att det var nåt mellan oss.. Ingrid berättade lite om hur hon brukar stressa upp sig jättemkt när det är någon ny person som skulle rida henne. Hon blev inte det med mig. Hon skrittade på som ingenting, som om vi kände varandra redan. Men när jag skulle trava blev hon väldigt springig och lite mer nervös, men då bröt jag bara av till skritt och hon lugnade ner sig ganska fort. Ingrid var väldigt glad och undrade när ja kunde komma nästa gång och provrida, och Om jag ville det. Ingen tvekan! Denna ponny och jag har en connection, helt klart :')

Det blir bara bättre och bättre mellan oss två och i dagsläget tränar jag för en tjej från Degerfors, Lovisa Ahlberg, som är grymt bra och jättetrevlig! :)
Hon fick pröva och sitta upp på Joyan nu på sista träningen och hon säger att jag gjort ett mkt bra jobb med henne, eftersom hon var så springig i början, men att man nu kan korta och länga henne i traven Utan att hon rusar fram. Och att hon bär sig själv mkt mkt bättre än i början, då hon gärna hängde sig i handen :) Och det värmer kan jag lova! :') Ingrid red henne på banan för inte så längesen och hon sa till och med att det var som en helt annan häst att rida :'D Då måste jag faktiskt sträcka på mig och va stolt!
Joyan har fått mkt mer balans och hållning nu på bara några månader, helt otroligt! Vad fort det har gått :D
Jag älskar henne så himla mkt, och vi jobbar vidare <3
Dessutom kan jag inte hamnat i ett bättre stall där jag är nu, det är sån positiv stämning och alla är jämt så goa och glada, aldrig nån som är sur eller snackar skit bakom ryggen med varandra, det är så gött! :D NI är bäst! <3

DÅ..

..NU!

Skillnad va?! :D

Som de flesta vet så bor jag i Karlskoga nu, utanför Degerfors, där jag bodde förut. Och det är så skönt att slippa Degerfors! Jag tror jag aldrig mer kommer bosätta mig där.

Jag bor med min kille Jonas Jensen i en vindsvåning på Gustavsgatan, en 2:a :) Vi trivs rätt så bra här men håller faktiskt på å letar hus :) Har hittat några, men det gäller att veta inkomster och utgifter också!

Jonas och jag har varit tillsammans sen den 9:e Oktober förra året, så vi firar snart våran 1-årsdag! Haha fan va snabbt tiden har gått :)
Vi har haft motgångar från första start och vi kämpar fortfarande, men man får hoppas på det bästa eller ge upp, så är det!

Uppdatering om djuren måste ju ocks med! :D
Eros min BC vet ni..? Han fick Epilepsi för nåt år sen och går nu på medicinering pga det, men mår mkt bättre nu! :)
Tascha, mammas och pappas hund har blivit opererad Ytterligare en gång pga Juvercancer, och denna gången var den tyvärr elakartad :/ och troligtvis var detta sista gången vi utsätter Tascha för detta, sorgligt men sant :(
Bosse, den lilla kinesen som jag och Kim tog över efter min kusin bor också hos mamma och pappa, han stortrivs och är en helt annan hund sen han kom dit! Nu sitter han mer än gärna i knät och älskar att bli busad med :') härligt när det blir förändringar mot det positiva! <3

Sen har jag ju mina ödlor här i lägenheten :) som är utökade till 4 st vackra damer, men tyvärr måste jag göra mig av med en hona pga att hon är för dominant och aggressiv mot de andra :(
Så vet ni någon som är intresserad av en lite äldre geckohona, så säg att dom hör av sig till mig! Dock är det bara ödlan som säljs, inget terrarium.
Jonas och jag fick även hem två kattungar här för en vecka sen idag faktiskt! :D Pussel och Tippen/Trassla (haha, vet inte vad hon ska heta ;) ) Så underbara och så snälla! <3
Och dom älskar när det kommer folk, jättesociala! :)
Tack Ida för att vi fick ta över dessa änglar <3


Själv städar jag på Järnverket i Degerfors, men skulle gärna vilja utbilda mig till något inom djur. Letar för fullt, men sen ska det ju finnas pengar till det också :/ Så vi får se var ja hamnar.. Skönt att ha ett jobb iallafall! :)

Det var lite från mig!
Haha hoppas ni orkade läsa inlägget, det var ju kort menar jag! ;)

- Lovisa